just sayin
Emma här. Från min sida har det varit riktigt dålig bloggning sedan i lördags efter tävlingen och jag vet inte riktigt varför det inte har blivit något. Under dessa 3-dagar som gått så har allt bara fallit utför för mig. Det finns flera olika sätt att säga det men jag kan dra denna enkla '' från toppen till botten på bara en sekund''. Exakt så är det både inom och runt omkring mig just nu. JAg vet att ni har sett och läst detta förr därför ska jag fatta mig kort.
Vet aboslut inte vad som händer och pågår just nu. JAg mår inge bra, varken vill eller orkar ingenting och vill bara lägga mig i min säng och vakna upp för att göra desamma nästa dag. Ingenting går som jag vill och jag kan inte göra ett piss åt det. Jag har ont i magen varje dag för jag vet att det finns något jag behöver göra och folk som kräver något av mig men jag klarar inte att göra det. Det absolut enda jag vill just nu och har velat de tre senaste dagarna är att hoppa upp på min ponny och rida iväg nånstans. Ut i skogen, träna på banan, åka och tävla bara jag gör det enda som känns rätt för mig. Men de har inte gått heller. 3 timmar buss är ingenting man bara sätter sig och åker.
''You'll never know how strong you are.. until being strong is the choice you have. ''
Vet inte var jag vill komma med det här inlägget vill bara att ni alla därute som tror och säger saker ska vet ahur jag verkligen mår. Och jag tackar även de få fina vänner jag har där ute som verkligen bryr sig om hur just jag känner och hur just jag mår. Om inte en speciell varit där under dessa dar skulle jag inte tagit mig hit.
Jag hatar mig själv för att må så här och få andra att må dåligt över en själv. Avslutar inl'gget med dessa qoutes som jag älskar mer än jag älskar mig själv.
''Good friends are like stars. You don't always see them but you know they're always there.''
